Ekonomin för personer som inte får eller blivit av med sin aktivitetsersättning

Pia Delin Delin Liberalerna Örebro kommun 2:e vice ordförande Funktionsstödsnämnden

Att flera personer med funktionsnedsättning nekas eller blir av med sin aktivitetsersättning oroar mig eftersom de då får så dålig ekonomi att de tvingas att söka stöd från socialkontoret på kommunen. 

ISF, Inspektionen för socialförsäkringar, har gjort en undersökning hur det gått för 3000 personer i åldrarna 20-24 år och som fått avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning under åren 2015-2017. De flesta har funktionsnedsättningar eller sjukdomar som sätter ner deras fysiska eller psykiska prestationsförmåga. Många saknar inkomst av arbete och har mycket dålig ekonomi. Och detta kvarstår under många år. Hälften har inte genomgått gymnasiet och har därför svårare än andra på arbetsmarknaden. Fyra av tio måste söka försörjning hos kommunen och det är vanligare att de har skulder hos kronofogdemyndigheten. De startar sitt vuxenliv i en svår ekonomisk situation.  

De unga behöver alla insatser för att få stöd till arbete eller studier. 
Arbetsförmedlingen måste tidigt ge stöd till de unga för att de ska komma in på arbetsmarknaden. 
Det behövs åtgärder så att unga inte hamnar i en utsatt ekonomisk situation. 
Jag undrar nu hur ser det ut för personer i åldern 25-30 och som nekats eller fråntagits sin aktivitetsersättning? Ekonomin för dessa är säkert lika dålig. 
 
Liberalerna anser att personer med funktionsersättning måste få det ekonomiska stöd de har rätt till för att inte hamna i svåra ekonomiska situationer. Staten måste se till så att aktivitetsersättning ges, via Försäkringskassan, till de som har rätt till det stödet. När man uppnått 30 års ålder och inte, på grund av sin funktionsnedsättning, har möjlighet till arbete ska man erhålla sjukersättning livet ut. 


Pia Delin, Liberalerna 
2:e vice ordförande Funktionsstödsnämnden