Orimlig budget ska göra under, hur troligt är det?
Vi har antagit budget för grundskolan i Örebro. Jag gissar att de styrande är rätt nöjda. Mycket pekar åt rätt håll enligt dem och i budgeten är det fullt av ord som likvärdighet, kvalitet, elevhälsa och tidiga insatser. Men låt er inte luras, det är en nedskärningsbudget, igen. Ramavvikelsen är nu uppe i 50 mkr och lösningen är en åtgärdsplan i efterhand. Det är inte styrning, det är brandsläckning. Hur ska kvaliteten kunna höjas samtidigt som ekonomin redan är i fritt fall?
Att elevantalet minskar medan kostnader för lokaler, elevhälsa, skolskjuts, måltider och administration ökar ger som konsekvens att det blir skolorna som får ta smällen. Avdrag per elev till förvaltningsgemensamma kostnader och måltider är kraftiga. Det är i praktiken en omvänd kompensation. Skolor med stora behov tappar mest i kronor räknat, samtidigt som man säger sig prioritera likvärdighet. Elevpengen urholkas innan den ens når klassrummet. Politikerna duckar ansvar och skjuter över det hela till rektorns bord. Större klasser, färre vuxna och mindre stöd, eller vad de nu måste ta till. Det är oroande.
Den viktiga elevhälsan får inga tydliga ekonomiska förstärkningar, bara omprioriteringar inom befintlig ram. Det är inte att satsa, det är att hoppas. Men alla vet att elevhälsa, närvaroarbete och tidiga insatser kräver personal och kontinuitet. Det går inte att förbättra elevhälsan utan resursförstärkning.
Lärarnas viktiga arbetsmiljö får stå tillbaka. Man vill vara en attraktiv arbetsgivare, minska sjukfrånvaro och öka andelen behöriga lärare. Samtidigt pressas organisationen hårdare, med osäkerhet, omorganisationer och minskat handlingsutrymme lokalt. Det är två mål som krockar. Risken för ökad personalomsättning och ökade vikariekostnader som följd av besparingarna är överhängande.
Barnperspektivet sätts ur spel när ekonomin alltid sätts först. Att de skriver att ekonomin utgör gränsen för verksamhetens omfattning är ärligt, men också avslöjande. Skollagens krav blir sekundära när budgeten inte håller. Det är deras politiska val.
Vi i Örebroliberalerna gör helt andra val. Vi tror på kunskap, tidiga insatser och ett starkt kompensatoriskt uppdrag. Vi vet att det inte går att enbart leva på hoppet för bättre resultat. Ska alla barn kunna läsa tidigt, klara skolan och känna trygghet under hela skoldagen krävs resurser där behoven finns. Därför vill vi stärka elevpengen så att pengarna når klassrummet, minska klasstorlekarna i de lägre åren där grunden läggs och bygga ut elevhälsan med fler professioner som kan arbeta förebyggande och långsiktigt. Elever med särskilda behov ska få stöd tidigt och utan onödig byråkrati, och studie- och yrkesvägledning ska vara en självklar del av skolans uppdrag.
Rektorer ska ha verkligt mandat att leda skolan genom resurser och handlingsutrymme, inte genom att tvingas bära konsekvenserna av politisk underfinansiering. Skolan ska inte vara platsen där ekonomiska begränsningar sätter gränser för barns framtid. Det är ett politiskt val. Örebroliberalerna väljer att prioritera barnens rätt till kunskap, trygghet och en bra start i livet.
För Örebroliberalerna
Mats-Olof Liljegren (L)
Talesperson i skolfrågor
2:e vice ordförande Grundskolenämnden
Lena Hansson (L)
Ledamot Grundskolenämnden
