Fler i samhället måste vara förberedda och veta vilken roll man har när krisen eller kriget kommer. Men vem räknas egentligen när vårt land planerar skydd och säkerhet? Hur ser det ut med tillgängligheten till skyddsrummen?
En stor grupp människor förväntas ta eget ansvar för sin beredskap. Många saknar helt möjlighet att ens ta sig ner i skydd när larmet går. Den nya skyddsrumslag som väntas träda i kraft 1juni 2026 uppges inte innehålla krav på tillgänglighet, inte ens vid nybyggnation. På detta sätt riskerar staten att permanenta system där man räknar antal platser, men inte vilka människor som faktiskt kan använda dem.
Regeringen betonar vikten av att alla bidrar och engagerar sig. Personer med funktionsnedsättning vill och kan vara en del av beredskapen. Men dagens system stänger ute dessa. Individens förmåga brister inte utan samhällets planering.
Sverige har ratificerat ett FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den är glasklar i krissituationer. Artikel 11 slår fast att staten ska säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning vid risk, kris och väpnad konflikt. Detta handlar inte om välvilja utan om rättigheter. Så nu är det dags att göra konventionen till lag, lika som man gjort med barnkonventionen. Liberalerna tog ett beslut på landsmötet att arbeta för att konventionen blir lag.
För Örebroliberalerna
Pia Delin (L)
Ledamot i Funktionsstödsnämnden
