Skolstart – "Inget barn ska gråta efter första skoldagen"

Snart ringer klockan in till ett nytt läsår i Örebro. Fortsätter det som de senaste åren kommer ungefär var fjärde till var femte elev att stå utan behörighet till gymnasiet när det är slut, nio år senare.

^{Första skoldagen. Barnen möter sin lärare i klassrummet — förväntan och spänning för både elever och lärare. Nu börjar det.}

1 av 4 eleverna saknar gymnasiebehörighet

— Det är närmast en katastrof, och jag förstår inte hur kommunen kan acceptera det, säger Mats-Olof Liljegren, skolpolitisk talesperson och tidigare lärare.

Karolina Wallström, kommunalråd, menar att mycket avgörs långt tidigare än man tror.

— Den första skoldagen handlar allt om trygghet och hopp, och de två känslorna får inte grusas för någon enda elev. Det borde inte finnas ett enda barn som kommer hem från första skoldagen och gråter.

Klasserna är för stora

För att det ska vara möjligt måste det finnas vuxna som hinner se varje barn, menar hon. I Örebros lågstadieklasser går det ofta betydligt fler än tjugo elever. På högstadiet kan det i vissa fall vara över trettio i klassrummet.

Örebroliberalerna vill därför införa ett maxtak i kommunens skolor: tjugo elever från förskoleklass till trean, tjugofem på mellanstadiet, och avsatta pengar för tvålärarsystem där skolorna vill ha det. I förskolan högst åtta barn per grupp upp till två år, tolv upp till fem.

— Vi nöjer oss inte med att säga "mindre klasser". Vi sätter siffror, säger Liljegren.

Hans andra motmedel handlar om läsningen.

— Ingen ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa. Det kräver ett tydligt skifte från skärm till pärm. Den som inte knäcker läskoden i tid kommer sällan ikapp.

Mindre klasser kostar pengar. Var ska de tas?

— Skolan i Örebro har i årtionden fått leva med återkommande besparingar. Det är där problemet ligger, inte i att kommunen skulle sakna pengar. Vi har över elva miljarder kronor att använda nästa år, säger Wallström.

— När vi pratar infrastruktur vet alla att det handlar om att tillföra resurser. Men kommer vi till skolan tänker man bakvänt och backar in i framtiden med besparingar. Jag förstår faktiskt inte hur de som styrt i över femton år tror att skolan ska nå målen genom att ständigt ge rektorer och lärare sparbeting.

— Vi vill att skolan ska vara Örebros bästa verksamhet, för ur den kommer de unga nya samhällsbärarna. Och varenda unge behövs och ska må bra, avslutar Karolina Wallström.

^{Diagrammet visar antalet elever som gått ut nian med gymnasiebehörighet, från 2016 till 2025. Örebro kommuns grundskolor är den undre raden, jämförbara kommunen samt rikets snitt de övre.}

^{Karolina Wallström och Mats-Olof Liljegren ställer upp med nummer ett och fyra på Liberalernas lista i valet till Örebro kommunfullmäktige den 13 september.}