Varför har Örebro idag ingen möjlighet att bli årets idrottsstad?
Det var en av alla de frågor som diskuterades när det nya idrottspolitiska programmet "Mot nya höjder" diskuterades av en stor del av idrottsföreningar, förbund och privatpersoner.
"Bakgrunden är att Örebro kommuns fastlagda politiska program för idrotten i Örebro är för dåligt", säger Jerker Lindgren, idrottsprofil i Örebro men också politisk sekreterare för Liberalerna Örebro kommun.
Det finns inte tillräckligt med driv i den politiska organisationen och det är lång väg tillbaka för att Örebro återigen ska kunna bli en idrottsstad bland de främsta i Sverige.
Kent Lindahl, med erfarenheter och kunskap om hur Örebro en gång i tiden satsade på idrott, gjorde en föredömlig resumé om varför vi klarade att år 2011 bli årets idrottsstad och varför vi inte gör det idag. Det var många år och personer inblandade i utvecklingen dit där Orvar Bergmark kanske är den mest kända.
Betydelsen av idrott på alla nivåer är avgörande för folkhälsan och det var också en nyckel till framgång när Högskolan i Örebro, numera universitet, bytte namn på institutionen för idrottslärarutbildningen till att också omfatta hälsa.
Samverkan mellan universitet, gymnasieskolor, grundskolor, kommun samt näringslivet är också grundläggande för att lyckas bygga en stark organisation som blir framåtsyftande. Utmaningarna är att bygga kunskap i en kommun som idag inte visar tillräckligt intresse för idrottsfrågorna.
Jerker Lindgren: – Det är många klubbar och föreningar som undrar var Örebro kommuns stöd är när det gäller deras verksamhet. Vi fick höra om flera idrotter som gläds åt fler flickor och pojkar som vill idrotta men med färre tillgängliga timmar för dem i anläggningarna. Det gör att barn trängs undan och får förlägga sin träning i närliggande kommuner. Det är inte klokt.
Johan Storåkers, ordförande i Svenska Friidrottsförbundet sedan 2019 med över 40 års erfarenhet inom friidrottsrörelsen och en av idrottssveriges främsta idrottspolitiska experter, var inbjuden för att analysera programmet. Hans omdöme var att det här programmet är ett av de bästa, kanske det bästa, idrottspolitiska program han tagit del av.
Johan betonade vikten av att satsa brett är det som krävs. Breddidrott och barnverksamhet i anslutning till skolans tider är lika viktigt som spetsidrott med elitsatsningar. Det går inte att bygga ett starkt idrottsliv utan båda. Han kommenterade också bristen av anläggningar i Örebro, speciellt för friidrott men det är ett eftersatt behov inom många idrotter.
Kommunalråd Karolina Wallström (L), som gett uppdraget att skapa det lokala förslaget till idrottspolitiskt program för Örebro kommun, såg framför sig att nästa steg blir att skapa ett idrottsråd där ordförande är kommunstyrelsens ordförande. Det är stora frågor och för att det ska bli verklighet behövs den ytterst ansvariga politikern för Örebro vara med.
Som exempel nämndes problemen när vi bygger staden att det då inte planeras tillräckligt bra för idrottsverksamheter. Då måste någon kunna peka med hela handen rakt in i byggnadsprocesserna och då menar Karolina Wallström att det bara är kommunstyrelsens ordförande som har tillräckligt med makt för att göra det.
Urban Olsson (L), ledamot i Kultur- och fritidsnämnden, kommer operativt arbeta vidare med programmet i de politiska rummen. Han har gedigen bakgrund som högsta ansvarig chef för idrott och kultur i Lund men också som klubbchef i ÖSK en gång i tiden.
Urban fick också inleda hela kvällen och tog alla deltagarna igenom de fem kapitlen i det idrottspolitiska programmet. Han poängterade att programmet visserligen är framtaget av Liberalerna i Örebro kommun men att det ska kunna vara hela Örebro kommuns program så småningom.
Kvällen modererades av Kalle Selander som knöt ihop både program, politik och gäster.
Nästa steg är att ta in fler synpunkter på programmet och arbeta vidare med hur vi får upp Örebro bland de bättre kommunerna i Sverige vad gäller idrott. Det blir en spännande fortsättning.
Vid pennan /Mats-Olof Liljegren