Socialdemokraterna, påhejade av Vänsterpartiet, lade ner LOV - lagen om valfrihet i Örebro kommun 2019. Deras kända skäl var att alla människor inte ville/kunde välja och att privata företag tog resurser från kommunen. Det sista är väldigt märkligt då alla utförare, även kommunen får samma ersättning för att leverera omsorgen. De verkar helt vilja bortse från att kommunens hundramiljoners underskott inom omsorgen är kommunens egen huvudvärk. Liberalernas fokus är att alla omsorgstagare ska få den omsorg och vård de behöver oavsett vem som utför den.
Det är inte lukrativt att driva hemvård i Sverige, ersättningarna är små. De som är bra på det är dem som ser sin verksamhet mer som ett socialt företag. Ändå måste man förstå att ett företag måste kunna gå med vinst. Det behöver i alla verksamhetsformer byggas upp marginaler. De kan bara byggas av vinster eller effektiviseringar där vinster är det mest långsiktiga och tryggaste sättet. Alla oavsett storlek måste kunna hantera tillfälliga händelser, ha den säkerhet som både omsorgstagare och anställda behöver.
Kommunens stora fördel är att de vid behov lånar av annan verksamhet eller av skattebetalarna när behov uppstår. De privata mindre företagen har inte dessa möjligheter. Därför måste vi tillåta både en viss frihet i verksamhetsdriften men också en möjlighet till att få till en viss vinst.
Det som absolut inte är acceptabelt är fusk! Fusk förstör för alla. Det är lika illa när ”betongföretag” som omsorgsföretag sänder luftfakturor till kommunen eller kunden. Våra gemensamma resurser, kommunens skatteintäkter, ska räcka till såväl rätt mängd asfalt som till god omsorg för alla. Varför hänga upp sig på vem som gör arbetet, huvudsaken är att de gör det bra och inte fuskar. Därför är det oerhört viktigt med tydliga villkor på rätt ställen och många fler och bättre kontroller.
Liberalerna ser ingen annan väg än att dela samhällets utbud av samhällstjänster med övriga, näringsliv och civilsamhälle. Helt enkelt för att för att det går inte annars. Ensam har inte varken stat eller kommun tillräckliga resurser eller kompetenser.
Jag har under sista halvåret träffat omsorgsgivare både inom kommun och näringsliv. De vill alla detsamma. Stor frihet under lika stort ansvar. Vi måste ha lika krav och villkor för alla. När jag läste ledarskap så lärde jag mig leda under en tydlig ram. Det var oerhört viktigt att ramens kanter var lika tydliga som skarpa. Alla i verksamheten var tvungna att veta ramen. Inte minst behövdes tydlighet när man ville gå utanför ramen. Innanför ramen rådde stor frihet och tillit för både kreativitet och nya lösningar.
Delaktighet är en stor del i en tillitsbaserad verksamhet. Och den måste finnas i verkligheten och inte bara på pappret. Tilliten måste gå ”att ta på”.
Kommunens egna intraprenaders framgång, en form av egna entreprenader inom kommunen, är ett bevis på att frihet och eget ansvar leder framåt. Tyvärr så har kommunens intraprenader fått mindre frihet genom åren då kommunen felaktigt, enligt mig, fokuserat på central styrning genom för många chefsled och en överdimensionerad kommunstyrelseförvaltning.
Tillbaka till LOV (lagen om valfrihet) inom hemvården. Den är tillbaka och uppgraderad. Är den nu perfekt? Nej det tror jag inte. Det är fortfarande en resa. Det som är bra till skillnad mot LOU (lagen om upphandling) är att örebroaren nu kan fortsätta välja utförare i en bredare flora i stället för att kommunen begränsar urvalet till bara några få att välja mellan. Beslutet är återigen hos dig! Sedan ger lagen om valfrihet större möjligheter till utvärdering och revidering. Lagen ger utrymme för två revideringar per år vilket ger oss alla inblandade en chans att skapa det bästa för örebroaren.
Liberalerna stöttade så klart återinförande av LOV, men lade två tilläggsyrkanden, som sammanfattas så här:
• Mer rättvisa och likalydande villkor och krav för alla utförare även inkluderat kommunens egen regi. Med fokus på både frihet och ansvar att forma och leda verksamheten. Även kommunens verksamheter behöver mer självbestämmande.
• Mer rättvisa ekonomiska förutsättningar oavsett utförare. Avsatta resurserna till så kallade ”yttersta ansvaret” (om en alternativ utförare måste avvecklas) ska stanna hos programnämnden för att användas när och till vem som får kostnaden vid nödtillfället. Det ska inte portioneras ut i den egna regin för att täckas deras underskott utan sparas till dess att vi måste lösa omsorg för någon.
Slutligen så vill Liberalerna att kommunen nu tar sitt samordnade ansvar för bättre information till verksamheterna/utförarna men också till kunderna/örebroarna. Dessutom vill vi ha fler kontroller och en tydligare ram om vad som gäller. Mindre trams och möjligheter till fusk. Vi ser det som nödvändigt att arbetet med att förbättra anställningsformer och arbetsförhållanden snabbas upp. Fler händer längst fram och fler tillsvidareanställningar behövs inom vård och omsorgen.
Karolina Wallström Liberalerna Örebro
Kommunalråd
2:e vice ordförande Programnämnd social välfärd
