Idag föreslog jag gymnasienämnden att inrätta lektorstjänster vid gymnasieskolorna i Örebro.

Det var ”intressant” men inte mer än så enligt de styrande från S, KD och C som avslog Liberalernas förslag. Man inväntar en utredning och utvärdering av den enda lektorstjänst som finns idag.

En lektor, en tjänst (1) som ska utvärderas! Det låter i mina öron mer som ett svepskäl för att slippa säga ja till förslaget. Jag kommer följa detta framöver och återkomma med fler initiativ för jag tror verkligen lektorer har flera goda effekter.

Nedan delar jag ett inlägg jag skrev tidigare om detta men som inte är publicerat här. Läs gärna!

Med vänlig hälsning /MO

Den sedan länge S-märkta gymnasieskolan i Örebro behöver förbättras. Trots stora sparbeting måste vi hitta verksamma åtgärder för att fler ungdomar ska lyckas. Inga studerande ska behöva lämna gymnasiet utan fullgjord studieplan och helst med avlagd gymnasieexamen. Men det räcker inte att sikta mot detta, utan målet måste också vara att öka spetskompetenser och stimulera fler att nå längre.

En sådan åtgärd är att införa lektorstjänster. Sådana tjänster ingår i det paket Alliansregeringen tog fram under Liberalernas ledning och det finns statliga medel att ansöka om.

Jag läser i skolverkets kvalitativa studie ”Gymnasieskolans högskoleförberedelse” att elever från gymnasieskolan saknar förkunskaper och förmågor som högskolor och universitet förväntar sig att nybörjarstudenterna ska ha.

På samma sätt upplever många lärare inom gymnasieskolorna i Örebro att eleverna från grundskolan har för låga kunskaper. Båda dessa konstateranden är ett misslyckande, såväl för individen som för den S-ledda skolan i Örebro.

Avsaknad av kunskap från förstaårseleverna vid universitetet om hur man skriver avgränsade rapporter är uppenbar och lärarna på högskola/universitet frågar sig om studenterna verkligen fått visa på dessa förmågor i gymnasiearbetet. Förkunskaperna i matematik är bristfälliga och många elever upptäcker för sent att de borde ägnat mer tid åt matematiken under gymnasietiden, enligt skolverkets rapport.

För att råda bot på detta menar jag att vi måste höja vår ambitionsnivå. Flera åtgärder behövs där ett är att varje gymnasieskola ska ha minst en lektor anställd.

Bäst vore om lektorstjänsten är delad mellan universitetet och gymnasieskolan. På så sätt får vi kompetens på gymnasieskolorna som har en fot i båda världarna och som fungerar som en naturlig länk däremellan.

Skolverket menar att lektorer kan, i samråd med universitet, handleda gymnasieeleverna på ett mer relevant sätt och på en nivå som ger eleverna de bästa förutsättningar att senare klara de högre studierna. Dessutom skulle möjlighet till laborationer eller annan högkvalitativ verksamhet på universitetet kunna bli tillgänglig redan för gymnasielever. Några elever kanske till och med kan påbörja vissa universitetsstudier redan under sin gymnasietid.

Den standardhöjning införande av lektorer ger är också av marknadsföringsmässig betydelse. Det märker inte minst de på Tullängsgymnasiet när de som enda kommunala gymnasieskola med en lektorstjänst träffar grundskolelever som ska söka till gymnasiet.

Jag tycker nu det finns goda förutsättningar att  inrätta nya lektorstjänster. Våra Alliansvänner finns i styret och vi kan tillsammans med dem se till att frågan kommer på bordet och genomdrivs.

Jag hjälper dem gärna lite på traven och lägger på nästa nämndmöte (fredag 12 april) fram ett ledamotsinitiativ i gymnasienämnden om detta.

Ett förslag som, om KD och C vill, har majoritet då M och vi i L säger ja till det, liksom förhoppningsvis fler partier i gymnasienämnden. (Skrevs innan nämndmötet 12/4 där de sa nej.)

Det måste skapas fler vägar för både lärare och elever vid våra gymnasieskolor.

För en del av de lärare som vill gå vidare och ytterligare vässa sig själv och sin undervisning är lektorstjänster mycket lockande och passande. Och de elever som har förutsättningar att lära sig i ett snabbare tempo skulle älska att få göra detta.

Vi behöver varje spjutspets vi kan få fram för att möta framtidens utmaningar. Låt oss se till att gymnasietiden blir ett utmärkt tillfälle att vässa dem!

Mats-Olof Liljegren
Liberalerna Örebro kommun
2:e vice ordförande Gymnasienämnden

Inlägget Lektortstjänster får vänta i Örebro! dök först upp på Mats-Olof Liljegren (L), Örebro.

1. Detta trots att Liberalerna visat att det går att prioritera annorlunda.

Tråkigt att C och KD sitter fast i S-betongen. Ska se om jag kan spetta loss dem på sikt för det här är inte bra för skolan och därmed allas vår framtid.

Om du vill veta vad jag sa på nämndmötet så kommer mitt anförande nedan.

Vi har tagit del av de styrandes förslag till budget för våra gymnasieskolor. Det är bitvis en sorglig läsning, främst då det kommer till hur resurser – eller ska jag säga bristen på resurser – fördelas.

För oss i Liberalerna är inte detta en budget att vara stolt över. Det är faktiskt inte en budget vi ens vill kännas vid.

När de styrande hoppade ur brallorna av förvåning när fakturorna för de byggen de själva beställd kom så blev svaret att dra ner på innehållet. Mindre resurser till alla våra barn och ungdomar. En alltmer trängd lärarkår och rektorer med smått omöjliga uppdrag.

För oss i Liberalerna kom inte detta som någon överraskning. Vi har på många olika sätt påtalat faran och lagt fram andra planer för en växande kommun. Alla vet ju, hoppas jag, att ett växande måste ske kontrollerat annars kan det snabbt gå överstyr.

När vi omsorgsfullt byggde vår budget utgick vi från den ekonomiska ram som då var gällande. Redan i den lade vi betydligt mer resurser på skolan genom att prioritera. Bland annat allokerade vi 22 miljoner kronor till ej öronmärkta satsningar inom skolområdet. Vi drog också ner på effektiviseringskravet från 34 mkr till 10 mkr. Ytterligare förstärkning alltså. Dessutom lade vi 10 mkr extra i volymen till förskola och grundskola.

Under våren har vi ytterligare bearbetat vår budget och tillskjutit än mer till skolan. Vår inställning är att skolan ska prioriteras. Annat har fått maka på sig och på så vis har vi ökat Liberalernas anslag till skolan med hela 114 miljoner kronor.

För gymnasieskolans del innebär det att lärare och rektorer kan se fram mot ett år med mer resurser till sina elever. Det innebär att vi kan göra några av de satsning vi vill genomföra. Vår lista är lång men jag kan nämna några: högre lärarlöner, fler karriärtjänster samt inrättandet av lektorstjänster, höjd IT-kompetens bland lärarna och central rättning av nationella prov, minskad administration och lärarassistenter. Vi kommer också se till att yrkesprogrammen blir fler samt att vi kan satsa på elevhälsan.

Så när ni nu strax ska fatta ert beslut har ni de styrandes förslag med mindre resurser och en tuffare värld för elever, lärare och rektorer i ena vågskålen och vårt förslag i den andra.

Hur ni väljer är var och ens ansvar men för mig är valet glasklart! Vi ska vara en kommun som satsar på skolan – allt annat är otänkbart för mig.

Jag yrkar avslag på de styrandes förslag till förmån för Liberalernas välfärdsbudget.

Mats-Olof Liljegren Liberalerna

Inlägget Idag har S, KD och C sagt nej till mer resurser inom gymnasieskolan! dök först upp på Mats-Olof Liljegren (L), Örebro.